En söndagspromenad runt sjön.

Fåglar blir som galna över torra brödkanter.

Det var en söndag i slutet av  maj. Vi tog en promenad, jag, hustrun och barnbarnet, runt Lötsjön i Sundbyberg.

Många var fåglarna och bröd hade vi med oss, som vi kastade ut lite här och där. Fanns det inga fåglar där, när vi kastade, så blev det överfullt inom några sekunder. Barnbarnet Bell 14 månader, skrattade och tyckte det var hur skoj som helst, när de flög runt som galna.

Tänk, det tyckte också jag, morfar. Så jag tog kameran och brände av serie efter serie i tanke på att något kanske blev skoj att titta på sedan efteråt i  hemmets lugna vrå. Det är så jag plåtar oftast. Tag massa bilder av sådant som ser intressant ut just då. Sedan hemma, visar det sig att mycket är inte alls så skoj som jag trodde i fotograferingsögonblicket. Euforin har liksom dunstat.

Utav de 400 bilderna den söndagen har jag valt ut några som jag tycker är intressanta på olika vis. Mycket är former.

När du pekar och klickar på bilderna kan du se dem i större format.

 

Ofint att häva ur sig på detta viset.

Som ni kan se, har jag fastnat för skrattmås i denna blogg. Nog skrattades det en hel del, men jag vet inte om det mig de skrattade åt, eller om de bara var glada i största allmänhet. 

Fast jag undrar om måsar kan vara glada, det är ju en helt annan fågel det. 

Slutligen:

 Alla vänner därute
ta’t lugnt.