Att ha bokhylla.

Att ha bokhylla är en lisa för själen. I hyllorna finns många öden och äventyr att ta del av, fördjupa sig i och/eller eventuellt bara njuta av. Det är lätt att förlora sig i det som döljs mellan pärmarna. Det en gång helt vita pappret har försetts med bokstäver, svarta krumelurer, som betyder saker om man kan tyda dem.

Någon har någonstans någon gång, med papper och penna, eller skrivmaskin, eller på senare tid dator med ordbehandlare, efter stor tankemöda skrivit ned sina tankar. Någon annan har läst det skrivna, fattat tycke och övertygat någon med större plånbok att massproducera dessa tankar i tryckt form på vita papper som viks snyggt, buntas ihop i rätt ordning, förses med hårda eller mjuka pärmar och med ett trevligt omslag för att underlätta försäljning i stor upplaga. Därefter distribueras dessa hopbuntade papper till lämpliga försäljningsställen för nu har det blivit böcker.

Varje bokhandlares dröm är att någon som av nyfikenhet eller läslust kommer in för att eventuellt inhandla ett stycke tryckalster i bokform. Ofta är denne någon undertecknad som av nyfikenhet gärna tar del av det som av någon annan tänkts, skrivits ned, tryckts, buntats ihop och distribuerats. Så sker ofta, när jag kommer in i en bokförsäljande lokal. Sällan kommer jag ut, efter ett sådant besök, utan att ha bidragit till den tänkandes försörjning. Detta med baktanken att den tänkande nedskrivaren kan fortsätta att tänka, skriva ned, publicera och försälja nya tankar till min och andras stora glädje.

Problemet med bokhyllor.

Att ha en bokhylla är inte enbart en lisa för själen. Då och då måste man städa den. Det vill säga, jag tvingas dammsuga det damm som lägrar sig över böckerna. Fan vet var allt detta damm kommer ifrån, men det kommer helt enkelt någonstans ifrån. Så det är bara att sätta igång…

Knappt hinner jag börja förrän mina ögon spanar in en bok jag inte sett på länge. Följdriktigt tar jag ut den, bläddrar i den och fastnar för en kort stund. Samvetet säger mig att genast stoppa tillbaka boken och fortsätta själva städningsdelen….men vänta nu? Vad är det där? Den har jag inte sett på länge. Hmm… så försjunker jag i ett annat tänkt, tryckt försålt exemplar av typen bok. Den var kul. Den måste jag nog läsa om igen. När köpte jag den då tro. Blädder, blädder ahhh, 1966. Ja just det, hade just muckat från det militära äventyret i Boden. Ja ja, Falstaff Fakir. En stor tänkare var det och jag börjar självklart bläddra i den. Envar sin egen professor ja. Kul. Berättelsen om Calle Kula som försökte införa Asatron igen. En annan historia om hur Adrians moder fick en körsbärskärna i sitt huvud och sedermera gick men ett träd…



Tja, så fastnade jag igen då.

Det är så det går till. Det är därför det tar en evighet att städa bokhyllor. Det finns inget hopp om bot eller bättring på den fronten, därtill är min kunskapstörst alltför stor. Hmm, igen. Där ser jag två hyllor med fotolitteratur. Ja just det. Gamla godingar. Dessa måste jag nog bläddra lite i…snart. Mycket från fotografins analoga era. Jag måste nog ta tag i det också känner jag. Men först lite lunch kanske.

Snart börjar en ny vandring bland tryckta alster i hyllorna.

Alla vänner därute:
 ta’t lugnt.